Your Company
 
Internt Externt Aktiviteter
Översikt VSOVVO Organisation Nyheter Om jakten Älg Småvilt Rovvilt Kontakt Informationsmaterial Länkar Album Sektionernas verksamhet Skagern ÄSO/KSO Visnum-Visnums Kils ÄSO/KSO Viltolyckor

Internt

 

Jaktfesten

Lördagen den 17 februari var det dags för den numera traditionella jaktfesten. Det var nu tredje gången gillt.

Karl-Åke Eriksson och hans medhjälpare hade som vanligt fixat till det.

Ordnat med mat och underhållning i Åtorps Bygdegård. Nästa år kanske det blir på en annan plats för att få lite

variation på det hela.

Vi var ett drygt 40-tal deltagaresom representerade de vanliga jaklagen som brukar delta i festen. Den här

gången hade vi också ett litet tillskott från Södra Råda. Vore kul om fler jaktlag kunde komma med på festen.

Maten, den traditionella fläskfilén och potatisgratängen smakade som vanligt bra och räckte mer än väl åt alla

som ville ta om. Och det var många.

Sedan blev det både dans samt kaffe och kaka.

Stort tack till gänget som fixat festen.

Bilda-Visnum-001.jpg

Kulstigen

Långerud Östra och Västra, under ledning av Lennart Karlsson, har än en gång genomfört kulstigen.

Jaktstigen med kulvapen genomfördes lördagen den 13 augusti.

Stigen är tänkt att fungera som ett träningstillfälle under realistiska förhållanden med olika typer av mål

i skogsterräng.

Att avståndsbedöma och beräkna kulbanan på avstånd som inte är "de gamla vanliga" är nyttigt.

Ingen resultatvärdering och prislista utan enbart träning.

Några av skyttarna önskade att de fick chansen att skjuta på en lika stor hare under kommande

jaktsäsong. Men på vissa marker blir de stora. Eller hängde det på tryckeriet som gjort målet?

100807-050.jpg

Den här gången genomfördes jaktstigen på Krontorps marker.

Ett 20--tal jägare deltog i arrangemanget som gick i mycket fint väder. Inte för varmt men soligt.

Efter stigen så var det lite improviserat träningsskytte med luftgevär.

Diverse-2011-08-14-014.jpg

Några av grabbarna som fixade stigen.

Vi hoppas på en stig även nästa år. Vi behöver den.

Tack för ett bra arrangemang!

Informationsmöte om Älgskötselområde

Onsdagen den 6 april genomfördes i Folkets Hus, Bäckhammar en information om Älgförvaltningsområde, ÄSO.

AeSO-2011-04-06-001.jpg

Gemytligt småprat under kaffepausen

Presentationsmaterial om älgförvaltning och ÄSO

Stadgeförslag (Förslaget kommer att justeras i vissa mindre avsnitt)

Återkommer med mer information i frågan.

Nu har vi sågat käkar.

För andra gången har vi själva, med kvalificerad hjälp av Ingemar Ziljat, genomfört åldersbestämning av säsongens

vuxna skjutna älgar.

Här är några foton från arbetet.

Kaeksaagning-2011-003.jpg

Här sågar Henrik Nyström käkar som förberedelse för åldersbestämningen.

Kaeksaagning-2011-007.jpg

Ingemar Ziljat tittar fram bakom några käkar.

Åldersbestämning 2010-11
Areal Tilldelning   Avskjutning
Sektion Ha Vuxna Kalv Tjur Taggar Ålder Hondjur Ålder Vikt
Krontorp 2200 4 7 1   1,5      
              1 Saknas 120
Långerud Ö 1680 3 5 1 2 2,5     177
        1 12 7,5     225
Väglösa-J 1150 3 3 1   2,5 1   145
        1       1,5 110
              1 2,5 144
Räverud 691 2 2 1 2 3,5     185
              1 1,5 165
Hulta 925 2 3 1 2 1,5     102
        1 0 3,5     212
Bjurvik 1300 3 4 1 3 1,5     142
              1 2,5 160
              1 Saknas 180
Gren 800 1 2 1 9 4,5     175
              1 1,5 85
              1 2,5 150
Undersbol 740 1 2 1 2 1,5     162
              1 3,5  
Billinge 2157 4 6 1 2 1,5     87
        1 2 2,5     164
              1 1,5 116
              1 2,5 150
Håkanbol 1450 3 4       1 Saknas 150
Långerud V 1200 2 4 1 9 3,5     223
Revsten 304 0 1            
Äng 713 2 2       1 4,5 145
Summa 15310 30 45 14     13    
Total licens 31 46 Fällda vuxna 25

Fest för jägare och markägare

Lördagen den 19 februari var det dags igen för jaktfest.

Ett 50-tal hade nappat på erbjudandet om att träffas, äta gott, dansa och ha trevligt i största allmänhet

Festgruppen, med Karl-Åke Eriksson i spetsen, hade ordnat det fint i Åtorps Bygdegård precis som förra gången.

Menyn var densamma, dvs. fläskfilé och potatisgratäng. Kött fanns i överflöd, gratäng så det räckte.

Det åts och dracks och samtalades så glatt vid borden. Man hörde knappt vad man själv sa. Och det kanske var tur!

När vi ätit och snackat ännu mer så blev det dags för dans till en enmansorkester som i alla fall lät minst som en  kvartett.

Kaffe och en mycket god kaka fanns att tillgå.

När hemsidans utsände reporter drog sig hem för at sköta om sina hundar vid 23.30 så var stämningen fortfarande på topp

och dansgolvet slets ner.

Stort tack till gänget som fixade festen. Det gjorde ni bra!

Jaktfest-2011-001.jpgJaktfest-2011-005.jpg

Lodjursinventering

Söndagen den 13 februari var den genom Sv. Jägareförbundet arrangerade rovdjursinventeringen med fokus på

lo genomförd.

Inom Kristinehamns Jaktvårdskrets observerades spår efter 9 lodjur totalt. Ett bra resultat med tanke på de

svåra snöförhållandena inom vårt område.

Många inom Sydöstra har varit engagerade i arbetet. en eloge till de som tog sig fram i den djupa snön!

Inom Sydöstra och närmast angränsande områden, inklusive delarna inom Örebro län, påträffades lodjursspår

på fyra platser. fynden är anmälda och respektive länsstyrelse genomför bakspårningar.

Kom ihåg att alltid rapportera förekomst av spår eller synobservationer avseende stor rovdjur.

I de delar av Sydöstra som ligger inom Värmlands län sker rapportering på http://s.rovobs.se/

I de delar av Sydöstra som ligger inom Örebro län sker rapportering på http://t.rovobs.se/

Klappjakt på Bjurvik

Söndagen den 6 februari samlades ett 20-tal jägare i Ugglebol för genomföra den årliga klappjakten.

Först togs Labackanäset. Resultatet blev 1 räv för Malte Krantz.

Sedan blev det dags för Röjera. Även där stod Malte rätt och och gjorde rätt.

En annan skytt stod rätt men gjorde det inte. Den räven gick i gryt. Vid denna upplagas pressläggning

så pågick momentet grytjakt.

Raevjakt-2011-033.jpg

Vår käre jaktledare fyller på energiförrådet efter att ha gått i drevet. Korven fick vara rå

då eldansvarig hade problem att få fyr på den vältorkade björkveden.

Nu har vi genomfört  utbildning i rävlock

Torsdagen den 2 december smlades 15 man vid idrottsplatsen i Bäckhammar.

Med tanke på temperaturen och bildvisningsmöjligheterna så höll vi till inne i klubbstugan

så någon praktisk tillämpning på vad vi lärt oss blev det inte.

Raevlock-002.jpg

Här har vi kursledaren Sven Eriksson i blåstagen med lockpipan

Sydöstra beslöt vid senaste styrelsemötet att satsa på predatorjakten för att förbättra

överlevnadsmöjligheterna för främst rådjurskid och harungar.

Deltagarna fick klart för sig att det är en hel del att tänka på när det gäller förberedelser

  • Terrängrekognosering för att hitta lämpliga pass under olika förhållanden
  • Tänk på vindriktningen. Räven vill gå ut i vind och känna av vad det handlar om. Sitt själv i lä
  • Locka korta stunder, inte i timtal.
  • Har Du stor mark, prova en halvtimme, byt sedan till nästa pass om vinden är rätt
  • Arbeta gärna i par, 1 blåser, 1 skjuter
  • Kammoflera dig väl
  • Ha hög beredskap, bössan alltid beredd
  • Använd benstöd
  • Mycket väl inskjuten bössa. Prova flera avstånd så du kan ändra riktpunkt

Det var klart intressant att lära sig mer.

Tack till Sydöstra som stod för kursavgiften.

De flesta köpte kurshäfte och lockpipan så nu är det bara att sitta och träna med pipan.

Ju dj-are det låter, desto bättre var tipset.

Vid kaffet så var det en hel del diskussioner och erfarenhetsubyte då många av de som var med redan var engagerade

i rävjakten och som har nått bra resultat redan.

Nu blir det ännu bättre.

Kul stig

100807-052.jpg

För andra året i rad så har de bägge sektionerna i Långerud ordnat en jaktstig med kulvapen.

Ett 30-tal jägare ställde upp vid anmälan som var mellan 9-11. För den facila kostnaden av 60:- så fick vi ett litet kort att notera prestationerna på samt en remsa med klisterlappar som vi 

sedan svor över att de var så svåra att se och få loss.

En varierad bana med mårdar, älgar, vargar, duvor, grävlingar och harar mötte oss ute i skogen.

Lagtävlingen vanns av Långerud Östra med 8 deltagare före Långerud Västra 6 och Billinge 5.

Jonas Odebäck var ensam om att skjuta fullt.

100807-046.jpg100807-047.jpg

Här pågår laddning för en färsk skytt som nyss tagit sin jägarexamen.

Skotten satt där de skulle.

100807-048.jpg100807-049.jpg

Två mycket duktiga skyttar in action

100807-050.jpg

Väl skjuten hare väntar på nästa skytt

100807-051.jpg

Sedan var det dags att lämna in resultaten.

Stort tack till grabbarna som fixat till stigen. Men vi borde varit fler som tagit chansen att träna.

I vart fall fick jag motivation till att gå hem och träna lite mer.

Älgskytte för Jägarexamen

Nu har de flesta klarat av älgprovet på skjutbanan. En kille som inte haft tillfälle att skjuta på älgen tidigare gör ett nytt försök senare.

Så här glada såg de ut efteråt!

2010_0527Image0004.JPG2010_0527Image0003.JPG

2010_0527Image0001.JPG

Jägarexamen

En trägen liten skara jobbar under magister Nils Janssons ledning på med att klara sin jägarexamen. Man har nu klarat av teorin på godkänd nivå och är nu inne på skytte och säker vapenhantering.

På träningsskyttet har alla klarat provets krav. En sköt 20 poäng på 3 av 5 serier

Här ser vi några sammanbitna deltagare som skriver sina prov. Karl-Gustav Juhl är provledare.

2003_0208Image0008.JPG2003_0208Image0009.JPG

2003_0208Image0011.JPG2003_0208Image0010.JPG

Nu är åldersbestämningen klar!

Med stor hjälp av mina goda vänner Ingemar Ziljat och Erling Johnsson har vi åldersbestämt käkarna från höstens älgjakt.

Jag har alltså haft expertstöd och fått värdefull utbildning av två erfarna grabbar.

 

 Sektion  Kön Ålder Kommentar
 Bjurvik Kviga

1,5

 
 Väglösa Gjordsbol Tjur 14 taggar 

6,5

 
 

 Tjur 4 taggar

3,5  
 Långerud Ö Kviga 1 Ung Ej bestämningsbar pga för få tänder och "dubbelsågning"
  Kviga 2  Ung Se ovan
 Långerud V Kviga 1 1,5  
  Kviga 2  1,5  
 Billinge  Ko 13,5 Svår att bestämma
  Tjur  4,5   
  Kviga  1,5  
 Revsten Tjur 2,5  
 Äng Kviga 1,5  
 Håkanbol   5,5  
 Räverud Ko 16,5  
 Krontorp Ko 2,5 Svår att bestämma
  Ko  10,5  
Gren  Tjur 1,5  
Undersbol  Ko 3,5  

 

Några reflektioner efter arbetet:

  • Koka inte käkarna! Då sitter tänderna lösa och det blir svårt att såga
  • Koka inte käkarna! Tandcementen skaadas och det blir svårare att bestämma åldern
  • Det är 4:e tandens tapp som sågas. Det är då bra att få med den
  • Dubbelklyv inte käken. Då vet vi inte vilken tand som är vilken
  • Se till så att de är torra! En käke var av karaktären riskavfall. Stank och var blöt. Tack och lov så var den en komplett käkhalva så det gick direkt att se att det var en fjoling

käkar 001

 

Bilden är en liten illustration till kommentarerna ovan.

Till höstens älgjakt gör vi så här:

  • Hela underkäken. Ger snabb, direkt bestämning av fjolingar.
  • Skrapa rent
  • Häng så den torkar
  • Ta in den över natten i Ditt sovrum och gör lukttest. Om det inte luktar värre än vanligt på morgonen, lämna in den. Käken alltså!
  • Tydlig märkning, gärna bricka

käkar 003

 

Spillningsinventering

Viltslag: Älg och rådjur

Tidsperiod: 10 04 24 - 05 02. Anteckna på blanketten vilket datum inventeringen utförts.

Inlämning: Johnny Carlsson Konsterud 2251 senast 10 05 10

Kartor och protokoll: Ska finnas hos Din jaktledare om Du som ska inventera inte redan har fått maaterialet

Instruktion: Följ länken

Viltvårdsdag i Bjurvik

Valda delar av sektion Bjurvik drog till skogs lördagen den 6 mars.

På programmet stod att komplettera tidigare viltvårdsinsatser med lite nya.

Utkörning av ensilage, fällning av stora rejäla aspar samt utläggning av diverse viltfoder.

 

varg o snö 012

Här är det vilda typer på två ben som utfodras efter fullgjort arbete

 

varg o snö 011

Viltvård kan vara kul också. Jaga mer räv så klarar sig rådjuren bättre.

 

Fest för jägare och markägare

Lördagen den 27 februari så var det dags för fest i Åtorps Bygdegård.

Karl-Åke Eriksson hade med hjälp av flera goda hantlangare ställt i ordning för en lyckad kväll.

Vid 19.30 satte vi oss att äta. Toppengott käk, fläskfilé och potatisgratäng, gjorde att hemsidans utsände reporter smög iväg och

tog ytterligare en för stor portion till. Mättnad infann sig snabbt.

varg o snö 020 

Den utsände reporterns väl avskrapade tallrik syns närmast i bild.

 

Utskänkningstillstånd var ordnat och lämpliga drycker fanns att köpa till för gästerna klart slagkratiga priser.

 

Efter maten var det möjlighet till dans till en enmansorkester som lät som ett helt band. Spelemannens nam för mig okänt.

Sen var det ju en massa jaktsnack under kvällen. Knappast någon överraskning.

En klart trevlig kväll som vi hoppas får efterföljare med ännu fler deltagare. Planer på fler tillfällen finns.

varg o snö 023

Känd dansör med offer på dansgolvet. Dansören genomgår f.n. utbildning i danskonsten. Resultat .....!

 

 

Information om vildsvin

Måndagen den 11 januari genomfördes en information för ett antal inbjudna markägare samt jägare i Rudskoga Bygdegård om

vildsvin och deras förvaltning.

Orsaken till mötet är att vildsvinen finns på olika håll i området väster om Letälven samt i lite större antal på andra sidan

älven och Skagern. Under älgjakten och sedan efter har ett antal observationer av djur samt bökande skett i södra delen

av viltvårdsområdet.

Styrelsen i Sydöstra tog då initiativ till att utreda frågan om hur vi ska ha det med vildsvinen i framtiden.

Sektioner som var intresserade av att få veta mer om vildsvin och deras förvaltning fick anmäla sig. Där efter har några

informationsmöten hållits för jaktlagen.

Tyngdpunkten i informationen har legat på att få klart för sig vikten av samverkan över större ytor mellan såväl jägare

som markägare. särskilt har betonats att vildsvin kräver ett stort engagemang av jägarna för att förebygga problem för

de som brukar sina marker.

 

Berörda sektioner har sedan haft till uppgift att kontakta de markägare man bedömt som särskilt betydelsefulla vad gäller

brukandet av öppen jordbruksmark. Dessa har sedan inbjudits till detta informationsmöte.

 

Vid mötet presenterades information om vildsvinen och deras beteende samt hur en effektiv vildsvinsförvaltning kan genomföras.

Sedan blev det frågor och diskussion.

Markägarna i södra delen av viltvårdsområdet, dvs. i Rudskoga, var inte särskilt intresserade av en vildsvinsetablering.

Ett rätt naturligt synsätt med tanke på det stora inslaget av specialodlingar med stor attraktionsförmåga på vildsvin.

Intresset norröver var större. Där är det ju mer skogsmark vilken inte far illa av grisarnas närvaro.

Det gäller då att man genom en bra förvaltning kan hålla vildsvinen i det området.

 

Som avslutning delades en del skriftlig information om vildsvinsförvaltning ut till deltagarna.

Arrangemanget var klart uppskattat av markägarna.

 

 

Förslag till dagordning vid ”Sydöstras” styrelsemöte måndag

2009-02-02 kl 1830 på Bäckevi idrottsplats i Bäckhammar

 

1.    Mötets öppnande

 

2.    Godkännande av dagordningen

 

3.    Val av justeringsman för dagens protokoll

 

4.    Föregående mötes protokoll (08-11-03)

 

5.    Årets älgjakt, rapport från resp sektion  Viltdata

 

6.    Rapport från Arbetsgruppen ang Äso

 

7.    Insamling och transport av älgkäkarna /för åldersbestämmning/

 

8.    Rovdjursinventering inom Västra Närkes VFO

 

9.    Gemensam lodjursjakt, Är alla sektioner klara med markägarkontakterna?

 

10.  Utbildning

 

11.  Uppdateringen av ”Fastighetsregistret”

                

12.  Spillningsinventering (älg + rådjur) i vår

 

13.  Övriga frågor, Stämman må 09-08-10

 

14.  Nästa möte  Förslag: Må 2009-06-16

 

15.  Mötet avslutas

 

 

 

Älginformation före jaktstämman

 

Ett extra inslag i samband med jaktstämman -08 var att Göran Cederlund från svensk Naturförvaltning AB redovisade resultaten från

vårens spillningsinventering som har genomförts från Skagern till E 18 mellan väg 2 och Letälven.

Inventeringen som genomförs med lite annan metodik än den som viltvårdsområdet har gjort pekar på att älgstammen inom området

generellt sett ligger på en låg nivå. Särskilt i söder är tillgången på älg dålig. Enstaka koncentrationer med mer älg förekommer norr

över, bl.a. öster om Bäckhammar

 

Utdrag ur rapport från Svensk Naturförvaltning AB

Metodik

Metoden är ganska enkel att arbeta med och kräver ingen avancerad utrustning. I korthet har den gått till på följande

sätt:

  • Mätningarna utfördes under perioden 4 april – 22 april 2008.

 

     • Mätningen sker i provytor (100m2) utlagda i trakter med 24 provytor i vardera trakten (Björneborg, Svartå och

       Mullhyttan) eller i kluster (Slätten).

 

     • Inventerarna får en startpunkt angiven för varje trakt eller linje och utifrån denna stegar eller GPS-navigerar de

       till den position som utgör

       centrum för provytan.

 

     • Normalt läggs trakterna ut jämnt fördelade över landskapet för att ge en objektiv fördelning av provytor i de

       olika marktyperna.

       I östra området, som består av ca 70% öppen, jordbruksdominerad mark, stratifierades utläggningen av ytor.

       Detta innebär bl a att vi kan särskilja jordbruksdominerade områden från övrig mark vid beräkningarna.

       Dessutom lades ytorna ut i s k kluster där man räknar i provytor utifrån en given centrumpunkt i terrängen.

 

Spillningsräkning bör i första hand användas som en indirekt skattningsmetod, d v s resultaten används inte för

direkt beräkning av den faktiska

älgtätheten. I stället får de framräknade värdena utgöra ett index, som genom årliga mätningar kan beskriva

stammens relativa utveckling med tiden.

Genom att kombinera flera oberoende inventeringsresultat (t ex spillning, flyginventeringar och Älgobs) kommer vi emellertid att med tiden gradvis

förbättra precisionen av beräkningarna för den verkliga älgtätheten i området.

Om man vill beräkna hur många älgar som finns i ett inventeringsområde via spillningsräkningar behöver man säkra

uppgifter om:

• Hur många dygn som förflutit sedan lövfällningen till tidpunkten för spillningsräkningen.

 

• Hur många spillningshögar en älg i genomsnitt producerar under ett vinterdygn.

 

• Hur många spillningshögar det i genomsnitt finns per provyta.

 

I rapporten har beräknats ett täthetsindex som bygger på antagandet att lövfällningen var klar den 15:e oktober.

Antalet möjliga dagar räknas

alltså fram till det datum räkningen gjordes. Vi har också gjort en täthetsskattning utifrån en spillningsfrekvens på

14,5 högar/dygn. Den uppgiften är hämtad från analyser gjorda i samband med utvärdering av det s k Nornprojektet

 i öster om Ludvika. Några data på spillningsfrekvens från det aktuella området finns inte.

Spillningsräkningarna utfördes av personal från Svensk Naturförvaltning AB i de tre västra delområdena. Jägarna

räknade spillning i det östra området efter instruktioner och fältdemonstrationer från Svensk Naturförvaltning.

Resultat

Täthet

Skattat täthetsindex och täthet för älg med spillningsmetoden finns redovisat i tabell 1. Vi kan inte säga utifrån

dessa resultat hur den pågående utvecklingen i stammen är. Resultaten skall ses som en ”ögonblicksbild” över

tillståndet i stammen det senaste året. Fortsatta spillningsräkningar kan emellertid ge god bild av utvecklingen i

stammen om räkning sker årligen. Förhoppningsvis kommer området att flyginventeras kommande vinter, vilket ger

möjlighet till jämförelser mellan de olika metoderna.

Skattat index/täthet för de olika områdena i Västernärkes Viltförvaltningsområde varierade kraftigt. Orsaken till detta

kan i första hand sökas i olika avskjutningssystem och jakttryck samt vargpredation.

Utdrag ur tabell

Område

Areal ha

Antal provytor

Vårdatum

Spillnings-dagar

Täthets-index

Älg/1000 Ha

Björneborg

42 700

539

18/4 

186

38,4±21,1

2,7±0,8

Svartå

29 400

517

5/4

173

149,2±54,7

10,3±2,2

Mullhyttan

60 300

528

8/4

176

73,4±44,2

5,1±1,2

karta_älgspillning_laxå_2008

 


 

Sammanställningen visar klart på att vårt område inte är något av de älgtätaste i riket. Situationen förekommer

dock på en hel del andra områden i Sverige.

Göran Cederlund poängterade vikten av att ta beslut om hur vi vill ha det med älgstammen i fortsättningen medan

det finns möjlighet att påverka situationen:

 

  • Bestäm vilken stam vi vill ha i vinterstam.
  • Ta reda på vilken stam vi har.
  • Bedöm vad som försvinner pga. trafik, rovvilt och andra dödsorsaker.
  • Räkna ut vad som är en rimlig avskjutning.
  • Bestäm vilka djur som ska sparas
  • Bestäm vilka djur som ska skjutas, dvs. fördelning mellan kalv, hondjur och tjur.
  • Lägg gärna alla älgar i en pott och skjut dem där de finns.
  • Var medveten om att det inte finns någon helig rättvisa som säger att alla marker ska få sig en älg tilldelad. Då skjuts älg på mycket älgsvaga marker och stammen repar sig inte.

 

 

Alla de här råden kanske inte är så lätta att smälta.

Efter föredraget fanns det möjlighet till frågor. Den möjligheten utnyttjades aktivt.

 

En spillningsinventering har också genomförts av Viltvårdsområdet.

Resultatet enligt denna är 7,7±1,5 älg/ha.

Siffran är alltså högre än den som Cederlund presenterade men ska sättas in i trenden. Resultatet tyder på klar

minskning för älg jämfört med tidigare inventeringar (2005 11,1 resp 2007 10,7 älgar).

 


 

 


 

 

 

karta_älgspillning_laxå_2008

Med utgångspunkt från den här inventeringens index

 

Jaktstämma

Måndag 11 augusti kl 18.00 i Bäckhammars Folkets Hus.

Vi kommer då att ta upp:

  • Anslutning till älgskötselområde som ska bildas.

  • Höstens älgjakt.

  • Redovisning av spillningsinventering.

  • Sedvanliga årsmötesförhandlingar.